Jag har tänkt på det här med att tämja någon, man brukar ju alltid
säga som första flickvän "jag tämjde honom, nu vet han hur man ska
vara göra mot sin nya". Men ibland slår det en, gör man verkligen det?
Jag kan känna att man ger upp om vissa förhållanden bara för att
det är för svårt, för komplicerat. Typ som ett konkret exempel,
killar säger att det hatar tjejer med lockigt/vågigt, krulligt hår och
föredrar personer med rakt hår, likadant med hårfärger.
Men nu till saken, vem är det sånt fall som tämjer mig? Jag kan inte
tänka mig att en kille kan vilja kväva tjejens personlighet bara för
att det blir för komplicerat. Är det inte en del av det som är
spännande? Jag menar, vill man inte bli omtyckt för den man är
istället för att få stämpeln komplicerad?
Då väljer jag hellre att vara komplicerad, än enkel. Jag vill ha
någon som är lika komplicerad så vi kan vara komplicerade
tillsammans, för det är ju ändå slutändan - man vill vara två!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar